Polish Poetry in the Interwar Period: A Paradigm Shift. The Case of Marian Lyrics

On December 10, 2011, Marousia Ludwika Korolczyk defended her doctoral dissertation titled Polish Poetry in the Interwar Period: A Paradigm Shift. The Case of Marian Lyrics.In her dissertation Korolczyk argues that Polish interwar poets found a form and model for their poetic creations in medieval poetic tradition. The aesthetics associated with Modernism are often regarded as a radical break with tradition regarding the handiwork of poetry, and as a mirror of radically new experiences in the period, but Korolczyk persuasively shows in her dissertation that forms of the Modern period have pre-Modern precursors. Korolczyk’s framing of the question – “why medieval poetic tradition is reactivated in the Marian lyrics of the interwar years” – leads to and reveals a type of connection in literary history that may ultimately have an impact on how the history of European literature is written in general. The research question is not limited to the conditions of Polish modernism but also provides fuel, and new perspectives, for the much-discussed issue of the formal language of Modernism in a broader perspective.

Korolczyk’s dissertation presents an entirely new mapping of the connections between medieval and High Modernism, especially regarding the formal language of poetry as an expression of a partially corresponding Zeitgeist—the need or longing for authenticity. Korolczyk brings special clarity to the connection between medieval lyrical form and its Modern counterpart in terms of the view of poetic form as an expression of a quest for objective or elevated values. Korolczyk’s dissertation may therefore constitute a new roadmap for research on Modernism, also beyond the borders of Polish literary history.

Polsk poesi under mellankrigstiden: ett paradigmskifte. Exempel marialyriken

Marousia Ludwika Korolczyk disputerade den 10 december 2011 på en doktorsavhandling med namnet Polsk poesi under mellankrigstiden: ett paradigmskifte. Exempel marialyriken. I avhandlingen driver Korolczyk tesen att den polska mellankrigstidens poeter fann en form och modell för den poetiska gestaltningen i den medeltida poetiska traditionen. Den estetik som förknippas med modernismen brukar ofta betraktas som ett radikalt brott mot traditionen, vad det poetiska hantverket beträffar, och som en spegel av radikalt nya erfarenheter i den nya tiden, men Korolczyk visar i sin avhandling att den nya tidens form har en förmodern förlaga. Korolczyks frågeställning – ”varför den medeltida poetiska traditionen reaktiveras i mellankrigstidens marialyrik” – leder fram till och blottlägger en typ av litteraturhistoriska samband vilket i förlängningen kan få betydelse för den europeiska litteraturhistorie-skrivningen i stort. Frågeställningen kan nämligen inte bara begränsas till den polska modernismens förutsättningar, utan ger även bränsle till, och nya perspektiv på, den omdiskuterade frågan om det modernistiska formspråket i ett vidare sammanhang.

Korolczyks avhandling presenterar en helt ny kartläggning av sambandet mellan medeltid och högmodernism, speciellt vad gäller det poetiska formspråket som ett uttryck för en korresponderande ”tidsanda” – behovet av eller längtan efter autencitet. Speciellt tydligt visar Korolczyk på kopplingen mellan den medeltida lyriska formen och den moderna vad gäller synen på den poetiska formen som ett uttryck för en strävan mot objektiva eller högre värden. Korolczyks avhandling kan därför innebära en ny färdriktning för modernismforskningen, även utanför den polska litteraturhistorieskrivningen.

Avhandligen är dedicerad till min far
The thesis is dedicated to my father